Fortsätt till huvudinnehåll

Hunddagiset Hos Malin

Många promenader, olika aktiviteter och ett fint landskap. Det är det man kan förvänta sig Hos Malin.


image1.jpeg
Lillan och Gullan som kommit tillbaka från en promenad.


På gården är det tyst fastän man kan förvänta sig skall av hundarna som väntar på sin morgonpromenad. Jag går och knackar på kontoret som är ett litet rött hus på gården. Malin kommer ut och hon är väldigt bemötande. Det märks att hon har många kunder. Inne på kontoret är lilla Sigge. Trots att han är en av de minsta hundarna där tror han att han är störst, bäst och vackrast. Hon går igenom vad hon brukar göra och hur en vanlig dag ser ut.


För att passa in i detta yrke enligt Malin bör man vara hundintresserad, olat, envis, bestämd, optimistisk, ha kunskap om hundar, ha känsla för djuren, ha bra kondition och det krävs att man har gått en grundkurs för personal på hunddagis och pensionat.


Min första arbetsuppgift är att gå ut med Nelson. Nelson är en bearded collie som har fått kloröta. Han måste ha på sig skor och får inte vara ute så mycket. Efter hans korta promenad längs den långa infarten som är riktad mot havet så går vi på en långpromenad med de andra hundarna. Vi går längs en lång väg som går in i skogen och sedan tillbaka till den långa vägen igen. Promenaden tar runt 30-40 minuter.


När vi kommer tillbaka från promenaden sätter vi in hundarna i deras “boxar”. Boxarna är som små rum. Vi ger några av hundarna mat eftersom de äter på olika tider. Efter vi ger dem mat går vi in på kontoret. Där är det lite pappersarbete som måste göras.


Runt elva tiden är det lunch. Lunchrasten är lång, ungefär en och en halv timma. Jag värmer min mat och sätter mig i vardagsrummet. Hon brukar alltid kolla på tv när hon äter säger hon. När rasten är slut ska vi ut och gå igen. Vi börjar med Nelson och tar sedan de andra hundarna. Nu går vi en kortare promenad som går upp på ett litet berg och in skogen som är bakom gården. Vi sätter in hundarna i sina boxar och sedan släpper vi lös två av de stora hundarna som är inne i hennes hus.


Klockan tre är jag trött och ska åka hem. Jag hämtar mina saker och väntar på att mamma ska komma. Imorgon kommer jag tillbaka igen. Jag kanske lämnar jag min hund här någon gång.


Kommentarer

  1. Hej Sebastian!
    Vad roligt att läsa om din prao! Härligt att Malin var trevlig och att du kanske kan tänka dig att lämna din hund där i framtiden :)
    Hälsningar Nina

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ostvagnen i Ulvesund - Ost och chark paradiset

Ostvagnen i Ulvesund - Ost- och charkparadiset Mitt bland husen och skogen står den lilla ostvagen. Man kan känna lukten av mogen krämig ost eller kanske en rökt skinka? Här precis framför Ulvesunds växthus står Lars och Gert och säljer sin ost samt chark trots sin ålder. För båda är pensionärer. Men de står där dag ut och dag in för att leverera den kända osten till lokal- befolkningen. Historia och säsong I den lilla vagnen i Ulvesund står dom med ett brett sortiment av ost och chark. För 60 år sedan ägde Gert en butik i Ulvesund. På den tiden var Ljungskile inte stort och om man skulle handla åkte man dit. Men för 16 år sedan tvingades den stänga ner och före detta chefen Gert bohlin gick i pension. Men snart förstod Gert att han behövde sälja så han köpte en husvagn och några kyldiskar och så föddes ost vagnen som stått där nu i snart 10 år. Den har överlevt snö, stark vind och gassande sol när folk kommit och bett om att få en stor bit bri. “Vi har mest kunder under s...
Prao på Lyckorna Golfklubb                                                                                        Lyckorna Golfklubbs logga Att arbeta på en arbetsplats som Lyckorna golfklubb kräver att man gillar att vara utomhus, och det kan vara bra om man spelar golf också. Om man vill jobba i verkstaden behöver man veta ganska mycket om fordon som behöver repareras. För att jobba på banan så måste man ha gått lantbruksinriktning på gymnasiet, och i restaurangen behöver man gå kocklinjen. I shopen och övriga arbetsområden ska man ha gå...